som ett stort geggigt moln sitter ångesten över bråstet.

vissa dagar är jag helt gladoch de spritter i kroppen på mig.

det tog ett innan jag kom på vad den där pirrande känslan i bröstkorgen var, men det visade sig att det bra glädje!

kan ni fatta?

första gången sen jag var 14 - 15 som jag kände rent genuin lycka och glädje.

hey, vi har problem med hyran, men vi ska allt fixa det!
:)

igår softade jag med min fina sabina! det var skojsigt.

:D
men jag måste ha somnat när on smet hem, för ingen sabinisus hår..

och ingen beximus heller!

dom sover säkert.

haha.

kan fan inte fatta hur jag kunde vakna klockan 06.00

jafyfan. det var bara att kliva upp, göra kaffe och äta knäckebröd.

jag har ätit kanske 2 knäckebröd och ett mjukbröd sedan i tisdags!

men jag har druckit som en jävla dåre!

nä, nu ska jag sluta tjata hål i huvudet på er! :)

fred & kärlek.

em.

här sitter jag igen.

framfr datorn.

på psyk.

här jag hör hemma enligt vissa.

enligt andra har jag bara demoner jag måste arbeta bort.

jag lyssnar på dom andra.

jag hör inte hemma här.

även fast det blivit som mitt andra hem.

personalen har blivit min andra familj nästan.

först idag har jag pratat med personer.

har hållt mig tyst som en mus.

men igår höll jag på att spricka.

fick sån ilska.

det bubblade i hela kroppen på mig.

längesedan jag var så arg.

det var på en personal.

fuck.

dom ska inte få reta upp mig.

jag är bättre än det.

idag ska jag kanske iväg och simma.

får se om jag orkar.

vet inte om jag vill visa mig i baddräkt just nu.

kanske.

får se.

:)

har tydligen för högt blodsocker också.

har legat på 6,8, 5,5 och imorse 5,1.

man ska tydligen ligga under 4,9.

så inte sååå farligt högt.

men jag skulle börja med jämna måltider och röra på mig så skulle allt lösa sig.

jag litar på henne.

:)

nu har vi precis haft morgonsträck.

det var trevligt, men ja..

man kände sig lite löjlig.

men det gör inget.

det är bra att röra på sig.

idag ska jag försöka tänka i positiva banor.

försöka.

inte gråta så mycket som igår.

men kommer det så kommer det.

bara att bita i de sura äpplet då.

nu ska jag försöka göra nått vettigt.

fred & kärlek.

em.

Så jävla less på alla fördommar kring min sjukdom.

vissa förstår verkligen inte.

dom dömmer.

dom hatar.

dom kritiserar.

jag klarar faktiskt inte hur mycket som helst.

jag är människa precis som ni, bara det att jag har lite svårare med mellanmänskliga kontakter, emotionella problem osv.

men jag är ändå som ni.

även fast mina känslor är mer intensiva.

fan.

jag orkar snart inte mer.

ska ringa mobila psykiatrin ikväll.

se vad dom kan göra.

kanske kan någon komma hit med lugnande.

får se.

oxascand hjälper ju inte.

fick stesolid när jag låg inne..

den funkade!

men den lär jag inte få.

så lika bra att släppa den tanken direkt.

nu vet jag inte vad jag ska skriva mer.

mår för skit.

bajs.

varför får man inte prata om sin psykiska ohälsa?

det går så bra att skriva att man har brytit benet, men när man har brytit hjärnan så går det inte längre.

då ska man vara tyst.

tyst som en mus.

samma mående som igår.

inget förändras.

vill bara gråta.

saknar dharma som fan.

det som fick mig att bryta ihop igår på terapin.

panikångest.

tårar.

hulkningar.

fick iaf kramar och klappar på armen.

det värmde.

jag sa tack!

dom var så söta på gruppen.

jag älskar min grupp.

dom är bäst!

annars då?

ja. jag vet inte annars.

annars är allt bara uppochned.

jqg bara skriver och skriver.

skit och skit och skit.

idag blir det antagligen att hälsa på S på st. görans iaf.

blir nog bra.

fan. jag vill inte må såhär.

jag vill må som en gud.

som många andra.

känna lycka.

inte så jävla mycket sorg.

det river i hela mig.

vad ska jag ta mig till?

någon som har en mirakelkur?

benso får jag ju inte längre.

lergigan hjälper inte.

haldol hjälper inte.

flouxetin hjälper inte.

abilify hjälper inte.

fuck.

jag ger upp nu.

igen.

tja.

nu har allt kukat ur igen.

jag klarade de inte.

terapin var för itensiv-

både individuella och gruppen.

gräta på båda samtalen.

nu har vi gått in i en otroligt jobbig fas.

nu har vi kommit fram till när jag var riktigt liten.

vad som hände då.

viljet jövla trauma det egentligen är.

ibkand får jag för mig att inget har hänt.

att jag bara hittar på,

men mitt förnufft säger att så är det inte.

det har hänt och det ska bearbetas.

men jag tog mig ett rejält snedsteg idag.

ramlade över gränsen.

satte inte stopp i tid.

jävla skit.

jag brukar klara det, men inte denna gången.

det värsta är att jag vill mer.

mer mer mer.

måste berätta för bex.

fred & kärlek.

em.

sitter här fortfarande.

har fortfarande inte fått nått vettigt gjort.

inte ätit.

inte diskat.

inte tvättat.

inte pluggat.

inte umgåtts med nån.

jag är så jäävla sämst!

idag får jag lov att vara sämst.

imorgon ska jag vara bäst!

imorgon är det ju terapi.

det är jag rätt bra på.

iaf gruppen.

individuellt vettefan.

läser min journal nu igen.

lite ledsen blir jag.

men samtidigt lättad.

det står inte så mycket som jag inte redan hade räknat med.

annars så.

ja.

mycket ångest idag.

har tagit 100mg lergigan forte.

får se om det hjälper nått.

inget har hänt ännu iaf.

kanske får börja ta dom dagligen igen?
det funkade ju faktiskt lite.

att äta 2st 4 ggr om dagen.

eller var det 1st 4 ggr dagen?

ah, jag minns inte.

vilket som så får jag nog börja äta dom så igen, då de visade mer resultat.

Inga mer oxascand dock.

det är de slut med nu!

no more benso!

även fast suget finnns..

det ska jag inte sticka under stolen med.

men fuck detta nu.

jag orkar inte skriva mer.

eller orkar gör jag, men känns som jag kommer tjata hål i huvudet på er.

fred & kärlek.

em.

idag är jag fett less på mig själv.

får aldrig gjort det jag ska få gjort.

får bara gjort skit.

som att sitta här.

jag orkar inte mer!

jag vill inte mer.

jag ger snart upp!

hjälp mig.

jag famlar i mörkret.

allt är mörkt,

grått,

äckligt,

svart.

fult.

blä!

idag vill jag helt enkelt inte.

ska sätta mig ner och skriva ett brev.

till en bloggare.

hoppas hon svarar.

hon är liten.

men jag facineras av hennes liv.

hur det går för henne.

vill försöka hjälpa.

hon mår som jag.

skit.

men det ska vi ändra på.

eller jag ska försöka ändra mitt liv.

så jag mår bra.

hennes liv kan jag inte ändra på.

Så jävla trött på detta med borderline.

jag kan  inte handskas med det.

imorgon är det terapi igen.

individuell och grupp.

hur ska detta gå?
jag vill inte vara inne i fas 2.

jag vill tillbaks till fas 1!!

jag orkar inte fas 2.

för jobbigt.

för mycket känslor.

för mycket av allt.

orkar bara inte!

hejdå!

vaknade 06.30 imorse.

trodde jag skulle dö.

kunde inte gå rakt.

vinglade in på toan.

efter toan blev det kaffe.

ska nog göra mer kaffe nu snart.

kanske väcka lövis på sängen?
Ja, vilken bra idé.

hoppas han blir glad.

idag är det dags för DBT:n.

först individuellt och sen grupp.

är sådär peppad måste jag ju säga.

fan.

det gör så ont på individuella.

det gör svinigt jälva ont.

prata om sitt förflutna.

all misär man gått igenom.

alla skitochbajsgrejer.

smärta i bröstet.

halsen tätnar.

andas för djupt.

tillslut bryter paniken ut,

hos mig blir det ilska.

panik.

rädlsa,

sorg.

men men, vara att bita i de sura äpple och göra allt man ska.

fuck off,