sitter här.

mår som en jävla röv.

ångesten har suttit i hela dagen idag.

orka verkligen inte.

trodde den hade gett sig av nu.

med den nya medicinen och grejer.

men nej då.

fan!

hur mycket ska man orka med egentligen?

jävla skit dag.

jävla skit vecka säkert.

jävla skit allt.

jag vill bara somna och vakna upp till sommaren!

det skulle vara nått.

nej, nu orkar jag inte skriva mera.

fred & kärlek.

em.

denna sablans ångest.

kan den inte bara lämna mig ifred?
vad har jag gjort för att förtjäna detta?

att må som jag gör.

jag tycker jag förtjänar mycket bättre.

men någon annan tycker något annat..

det är tydligt!

har så mycket sorg och saknad inom mig.

bara bexu nämnde Dharmas namn så började jag nästan gråta.

det finns inte ord som beskriver hur mycket jag saknar dig D!

och pelle.

och micke.

saknaden gör så jag snart storknar.

ångesten ligger som en matta över bröstet.

en tung tung matta.

en matta jag inte kan lyfta bort.

det går bara inte.

den är kvar och lär vara det hela dagen.

vad gör ni när ångesen slukar er?

tårarna rinner sakta ner för min kind.

torkar dom.

men ingen skillnad.

spelar ingen roll om jag gråter eller inte.

ingen förändras.

ni kommer inte tillbaks.

mitt liv blir inte helt.

snarare halvt.

utan er är jag ingenting!
:(

saknar en annan också.

men det vill jag inte erkänna för mig själv.

det gör för ont.

för jag vet att h*n inte saknar mig.

inte det minsta.

det är jag säker på.

envisa ungjävel.

varför inte älska, glömma och förlåta?

Nej nej, det är farligt.

nu har jag inget mer att tillägga.

eller. jag har massor.

men nej.

fred & kärlek.

em.